Jag har så otroligt mycket ilska i min kropp.
Vänner som sviker.
Många tankar.
Många beslut som måste tas.

Jag har så mycket sorg i kroppen.
Ingen som förstår..
Många som så gärna vill förstå, men som inte kan.

Men jag är stark, jag ska klara mig igenom det här.
Mina såkallade vänner är inte äkta vänner.

Jag ska gå klart skolan nu, sen vill jag härifrån.
Jag hör inte hemma här, jag trivs inte här.

En dag hoppas jag att ni som sårat och svikit verkligen förstår vad ni gjort.
Ni är inte mina vänner, inte längre..
Hoppas ni mår bra nu.


Och DU, du som var mitt liv.
Du har trasat sönder mitt liv!
Jag var inte lycklig med dig, och jag bestämde mig för att inte slänga bort mitt liv på att låtsas.
Jag hoppas du är lycklig nu!
Hoppas du är glad..
Du är ingenting i mina ögon längre, INGENTING!

Jag är glad att jag lämnat din sida.
För jag ser själv nu, hur jävla lite jag betydde för dig!


Och förresten.
Alla ni som tycker synd om S, ni kommer aldrig att förstå.
Ni har inte varit där själv!



Alla ni som inte förstod det här inlägget..

Jag har alltså brutit min och Samuels förlovning.
Och vi har gjort slut.


jag kommer alltid att älska er, som mina egna barn!<3