From now and forever

Jag har suttit och funderat mycket över vad jag har varit med om de senaste åren.
Det är så otroligt mycket, både fina, underbara stunder.
Samtidigt som det också har varit många jobbigt och tråkiga stunder.

Jag kom ihåg när jag och Samuel träffades första gången, i Maj 2007 på crusingen :)
Efter den dagen så träffades vi några gånger o festade oså :)
Sen började vi träffas oftare och oftare (ensamma)..
Vi smsade hela tiden, och shit vad det pirrade i magen.
Och det gör det fortfarande! :)
Kärleken, den är underbar. Men även rosorna har sina taggar.
Vi har gått igenom så otroligt mycket, men vi har gjort det tillsammans.
Och vi har klarat det, för här står vi idag. Förlovade

Jag kommer också ihåg första gångerna jag träffade Jordan & Nikolina.
Nikolina var såå liten. Lilla tjejen :) Bara ett år :) Och Jordan han var ju bara 4 år :)
Och jag kom ihåg när Nikolina tog sina första steg. Det var jag och Samuel som var med då.
Så stolt jag kände mig. Att jag hade fått vara med när Nikolina gick för första gången.
Det var underbart :)

Det har hänt så otroligt mycket.
Nu sitter vi här, Jordan har börjat skolan.
Nikolina har börjat på "stora avdelningen" på dagis. Det känns som om att jag har varit med hela deras liv. Vi kommer varandra närmare och närmare för varje dag som går.
Mitt hjärta är överfyllt av kärlek till dem. Samuel, Jordan & Nikolina<3
Att få se de små liven leka och busa. Att få se dem le, och se de små liven när de sover.
När det ligger i sängen och kramas. Eller när jag får läsa saga för dem på kvällen, och pussa deras kinder och när jag sedan får väcka dem på morgonen. Och ta fram deras små kläder ur byrålådan och garderoben.
Varje dag, minut och sekund jag får dela med dem betyder allt.

Att jag och S sedan en dag kanske får möjligheten att ge dem syskon är en underbar tanke.
Det är en tanke som gör mig alldeles varm. Vad underbart. Om några år.

De här, det är lycka.

De här åren som gått har varit så otroligt mycket upp och ner.
Vi delar så mycket. Minnen och kärlek.
Vi är föralltid.

Nu fortsätter livet precis som förut.
Vi mot världen!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0