I can see it in your eyes, I can see it in your face

Hi!
Hoppas allt är bra med er :) Jag är trött men glad.
Idag vaknade jag runt 9 och låg o läste till 10. Tog mig upp för att duscha, men var för trött för att göra mig i ordning så blev lååång frukost och sedan slängde jag mig i sängen igen för att läsa lite bok. Gjorde mig i ordning för att åka till Maddes "by" och ta en fika med henne och Cissi. Första gången jag träffade Cissi, jätte trevlig!! :)
Blev en fika på Café Nero där vi satt några timmar. Sedan bestämde vi att vi skulle äta söndagsmiddag tillsammans. Jag, Anna och Rebecka brukar ju alltid göra det. Nu har ju Anna åkt tillbaka till Sverige och Rebecka är på semester i Australien med hennes värdfamilj i en månad :) Så blev middag med andra fina tjejer istället, mycket trevligt!
Vi gick till favvorestaurangen och den vanliga "söndagsmiddagsrestaurangen", den ligger nämligen fint nere vid Themsen, vilket också är nära och bra :)
Jag åt någonting nytt idag, som jag vet att både Anna och Rebecka har testat förut dock :) Pollo Funghi, mycket gott! :)

Nu ska jag iallafall krypa ner i sängen och läsa lite, sedan sova. Jag ska jobba nästan 12 timmar om dagen den här veckan. Min värdmamma och tjejerna är i Sverige i 10 dagar. Så det är bara jag, pappan och små grabbarna hemma. Pappan är och jobbar ju om dagarna så! Men Leo och Alexi är så duktiga killar så det ska nog gå bra, blir mycket bus och mys iallafall! Världens finaste killar :) ♥

Godnatt, puss!



~ Jag har funderat så länge och mycket på alla barn som kommer i kläm. Kommer i kläm för att en förälder eller båda föräldrarna är så fruktansvärt egoistiska och bara tänker på sig själva. Jag ser också hur jag aldrig kommer att vilja bli själv som förälder.
Hur kan man själv välja att bli förälder och sedan inte ta ansvaret?
Skaffar man barn, så följer det ju med att man måste ta ansvar, man måste offra lite och göra allt i sin makt för att barnet ska få en så bra och trygg uppväxt som möjligt. Alla har självklart inte samma möjligheter och samma sätt att göra det på. Men någonstans har man ju ändå valt att skaffa ett barn - älska sitt barn, ta ansvar för sitt barn, vårda sitt barn och kärleken till sitt barn. Man har valt att lära en litenliten människa hur världen ser ut och hur man lär sig nya saker.
Hur kan man sedan svika sitt barn? Barnets trygghet ligger ju oftast ändå hos föräldrarna? Jag tror personligen att trygghet hos ett barn är väldigt svårt att bygga upp. Barn är smarta, kloka och förstår mer än vad vi vuxna tror..
Varför är man inte glad att det tex. finns fler människor i sitt barn liv som älskar dem. Att det finns "bonusmammor", "bonuspappor", "bonus far-&morföräldrar", gudföräldrar, vänner, bekanta och andra människor som har en stor del i ett barns liv och som älskar dem. Skulle det vara något dåligt? Man kan aldrig få för mycket kärlek, aldrig aldrig aldrig.
Barn för mig är det vackraste och finaste vi har. Det sköraste, vackraste och mysigaste. Varför förstöra något vackert?~


Nasse och Nalle Puh sitter under ett stort träd och tänker över livet.
Plötsligt frågar Nasse: "Puh, vi har fått två händer för att hålla. Två ben för att gå.
Två ögon för att se. Två öron för att höra. Men varför har vi bara ett hjärta?"

Puh tänker en liten stund och svarar:
"Nasse, det är säkert för att det andra hjärtat är bortskänkt till en annan, som vi själva måste hitta♥"



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0